Hälsoklyftorna i Sverige fortsätter att öka och flera tidigare decennier av välfärdsreformer har inte förändrat det, visar ny forskning.

En ny studie visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan hög- och låginkomsttagare mer än tredubblats sedan 1960-talet. En förklaring är förbättrad livsstil bland de rikaste, skriver forskning.se Forskare vid Stockholms universitet och Jönköping university har undersökt sambandet mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021.
Studien visar att klyftan i förväntad livslängd ökat markant. För män har skillnaden mellan de med läst och de med högst inkomst vuxit från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan elva år på 2010-talet.
Bland kvinnor har skillnaden ökat från 3,8 till 8,6 år under samma tidsperiod.

Inget tydligt samband

Det finns inget tydligt samband mellan inkomst och hälsa, skriver forskarna. Från början av 1960-talet och till slutet av 1980-talet minskade inkomstskillnaderna i Sverige, men trots det fortsatte hälsoskillnaderna att öka.
”Även välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnade de med lägre inkomster, sammanföll med en ökad hälsoojämlikhet, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi i Jönköping.

Tar till sig hälsofakta

Forskarna lyfter fram livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation som viktiga faktorer.
Tidigare studier har visat att personer med högre inkomst konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än låginkomsttagare under 1960-talet, ett mönster som förändrats över tid.
I dag är rökning vanligare bland personer som tjänar mindre.

Flera fördelar

Höginkomstgrupper har alltså inte bara bättre ekonomiska resurser utan har även snabbare tagit till sig sunda vanor, vilket i sin tur lett till längre livslängd.
”Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas genom preventiva åtgärder, till exempel bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi i Stockholm.

Läs mer:
Rika lever över tio år längre – gapet i livslängd ökar